Strategiskt lidande för evangeliet – Filipperbrevet 1 :12-14

(This is a talk given in Swedish to the Launch Team at our start-up gatherings. If you would like to find out more about our new church starting in Krokslätt soon email us through the contact page on this website. Thank you)

Vad drömmer du om för morgondagen? Eller de kommande fem åren? Eller de kommande tio eller tjugo? Vad hoppas du ha uppnått i slutet av ditt liv? Vad skulle det ta för dig att möta livets alla svårigheter, all livets smärta, sorg och lidande (och alla våra liv kommer att vara fulla av dessa saker), och när du till sist sluter dina ögon och möter dödens sömn och då kunna säga med glädje: “Ja, det var värt det?”

Det är vad Filipperbrevets centrala budskap handlar om. Paulus vill att de kristna i Filippi, och även vi, 2000 år senare, ska ha rätt perspektiv på liv, död och lidande. Och det rätta fokuset är detta: Ett liv format av evangeliet, och levt för att främja evangeliet över allt annat, är det ENDA liv som leder till glädje under ALLA omständigheter.

Vi bor i en mycket bekväm del av världen. Men under större delen av världens historia var döden en daglig verklighet. Lidande var normalt. Risken att dö vid förlossning var mycket hög, späd-barns-dödligheten var hög och chansen att du skulle leva till din ålderdom utan svår smärta eller sjukdom var mycket, mycket, mycket låg.

Men idag förväntar vi oss att dö i våra sängar, vid en mycket hög ålder, tyst och fridfullt, i bekvämlighet, omgivna av de människor vi älskar. Så mycket så, att vi anser att smärta och lidande är sällsynt och inte en del av ett normalt liv. Faktum är att vi tror att när saker och ting är tuffa är det något som är fel.

Men sanningen är, bröder och systrar, om denna församlingsplantering kommer lyckas, kommer många av oss att möta allvarligt lidande. Vi kommer av Guds nåd att möta lidande som cancer tillsammans. Vi kommer att möta ekonomiska problem tillsammans. Vi kan möta låg-konjunk-tur tillsammans. Vi kommer till och med att begrava varandra. Och till och med hålla begravningar för människor som var alldeles för unga för att dö.

Och ingen av dessa saker är tecken på att vi gör saker fel, eller att Gud inte är för oss. Jesus och Paulus, här i Filipperbrevet berättar för oss att det inte bara är normalt, det är att förvänta sig. Och om vi inte är redo för det kommer det att skaka vår tro.

Ja, vi kommer också att möta glädje och ha riktigt glada stunder. MEN vi behöver inte förbereda oss för de stunderna. Vi kan instinktivt hantera över-raskande lycka. Vad vi behöver göra är, medan det inte är så illa, att förbereda oss för de tuffa perioder som ligger framför oss, stärkta av evangeliet och för evangeliets skull.

Detta var en längre introduktion än vanligt, men jag tror att det var en nödvändig en. Vänd nu med mig till våra nästa verser i Filipperbrevet, kapitel 1:12-14:

”Nu vill jag att ni ska veta, bröder och systrar, att det som har hänt mig faktiskt har tjänat till att främja evangeliet. Som ett resultat har det blivit tydligt genom hela slottsvakten och för alla andra att jag är i bojor för Kristus. Och på grund av mina bojor har de flesta av bröderna och systrarna blivit säkra på Herren och vågar desto mer förkunna evangeliet utan fruktan.”

Vi ska nu snabbt titta på denna text. Och det enda tydliga jag vill att vi alla ska se är detta: Att Paulus lidande främjar evangeliet:

Paulus lidande främjar evangeliet

Filipperna, som älskar Paulus och har sam-arbetat i evangeliet med honom i flera år, har hört talas om Paulus nu-varande situation. De skickade därför ett uppmuntrande meddelande till honom, tillsammans med en ekonomisk gåva för att hjälpa honom. Filipperbrevet är ett svarsbrev till dem för deras generositet.

För att förstå det här brevet måste vi förstå sammanhanget som det skrevs i. Vi ser i vers 12 att något ”har hänt”, och vi ser senare, i vers 14, att det som har hänt är att Paulus är ”i bojor”. Så Paulus sitter i fängelse. Men närmare bestämt har Paulus suttit fängslad i nästan 2 år vid det här laget. Hans fångenskap började först i Apostla-gärningarna kapitel 22, när han arresterades i Jerusalem för att ha predikat evangeliet. Han överlämnades så små-ningom till romarna, eftersom han som romersk medborgare hade rätt att överklaga sitt fall till Caesar i Rom. Så de tog honom till Rom i bojor under romersk bevakning. Och Paulus skriver detta brev medan han väntar på sin rätte-gång, som troligtvis kan leda till att han av-rättas.

Nu, ur ett rent mänskligt perspektiv, ser det dåligt ut. Så vi kan förstå varför Filipperna var oroliga för Paulus. MEN Paulus vill att hans vänner i Filippi ska se detta från ett annat perspektiv!

Som en fågel som flyger högt på himlen kan se landskapet framför sig med klarhet, måste vi lyfta vårt perspektiv högre för att verkligen förstå vad som pågår. När Paulus säger, “Nu vill jag att ni ska veta, bröder och systrar” säger han, “hörrni, lyft upp era ögon och se på detta från himlens perspektiv.” Och ur himlens perspektiv går det faktiskt riktigt bra, för i vers 12: det som har hänt med Paulus har faktiskt tjänat till att främja evangeliet!

Den viktigaste agendan för Paulus, och för tronen i himlen, är att främja evangeliet. Och Gud i sin suveräna makt har låtit allt detta hända med Paulus, så att evangeliet skulle gå vidare.

Men hur hade det främjat evangeliet? Det finns två sätt som vi kan se i den här texten:

För det första, är Paulus faktiskt nu i Rom och predikar evangeliet. Så framgångsrikt att även palatsvakten skvallrar om evangeliet för varandra. Paulus är äntligen i Rom och gör det som Gud har kallat honom att göra där. Och även när han är fängslad påverkar han kungahuset med evangeliet. Mer än så, så kom han dessutom dit gratis och eskorterades i säkerhet av romerska soldater. Det här är ingen liten sak. Kom ihåg att det i denna tidpunkt i Pauls liv fanns gott om religiösa fanatiker som vill ha honom död. Men de kunde inte röra honom, för Roms makt skyddar honom. Paulus skriver sina brev, predikar evangeliet och planterar församlingar i hjärtat av Rom.

Och för det andra, så har andra troende sett vad som har hänt med Paulus, och istället för att skygga pressar de sig framåt och predikar evangeliet ännu mer. Och vi kommer att titta mer på detta nästa vecka.

Men är det inte fantastiskt, att Paulus lidande inte avskräckte andra kristna från att berätta för sina vänner om Jesus, utan det uppmuntrade dem att göra det ännu mer?!

Hur kunde Paulus glädja sig när han var i bojor för evangeliet? Jag tror att Paulus hade flera anledningar. Och om vi tar tag i dem och försöker tillämpa dem i våra liv, då kommer vi också att kunna finna djup glädje, även i vårt lidande. Under de kommande veckorna kommer vi att titta på ett antal av dem, men den här veckan vill jag bara fokusera på en.

Paulus gladde sig för att han såg Guds suveräna hand verka, även i de tuffa omständigheterna, för Guds goda syften. Gud frälste människor genom evangeliets budskap. Och det fanns ingenting som hans fiender kunde göra åt det. Ju mer de låste in Paulus och försökte tysta honom, desto mer predikade de andra. Gud verkade även genom Paulus lidande.

Paulus skriver om detta sätt att se på svåra tider i Romarbrevet 8:28,

"Och vi vet att Gud i allt verkar till det bästa för dem som älskar honom, som har blivit kallade enligt hans avsikt."

Paulus vet att Gud verkar i allt. Och han förväntar sig att vi också ska veta detta. Men hur vet vi att Gud gör allt till det bästa för dem som älskar honom? Även i fattigdom, om man är of-riv-illigt en-sam-stående, mitt i äktenskaps-problem, i identitets-konflikter, i cancer och till och med inför döden. Hur är det möjligt att veta det?

Svaret måste borja med evangeliet. I evangeliet blev Jesus, den ende syndfria mannen som någonsin levt, tillfånga-tagen, falskt anklagad, brutalt slagen, plågad, övergiven och fastspikad på ett kors. Den enda riktigt oskyldiga mannen, torterad till döds av romarna och en arg folkmassa. Denna händelse i mänsklighetens historia är den mest orättvisa, oförtjänta ondska som har förgripigt sig på någon. Den värsta, mest tradgiska händelsen i hela historien. Och vad gjorde då Gud genom det lidandet och det onda, medan Satan gjorde sitt värsta?

Vad Satan gjorde utav ondo, gjorde Gud till godaste godhet.

Genom denna händelse öppnade Gud upp en väg för oss att bli förlåtna och rätt inför Honom. Gud tog itu med den skuld och skam vi alla bar. Alla vi som ville komma till Honom och tro på Jesus. Jesus tog döden, störtade helvetets portar, uppstod till liv igen och krossade döden! Så att alla som skulle komma till Honom inte skulle vara syndens slavar, utan bli rättfärdighetens söner och döttrar: Vi kommer därför inte möta den eviga döden utan får ta emot evigt liv, i all dess fullhet!

Gud tog den händelsen och vände den upp och ner.

Detta evangelium är anledningen till att Paulus kunde sjunga lovsånger medan han var i stocken i innersta cellen i Filippi. Och det var därför han jublade under husarrest i Rom.

Och det evangeliet är vad vi behöver när vi står inför svåra tider. Om Gud kunde använda korset för att åstadkomma allt det goda… Visst kan vi då veta med säkerhet att Gud kan använda vårt lidande till något gott.

Paulus älskade detta evangelium över allt annat. Och när vi planterar denna nya församlingen måste vi hålla fast vid det, älska det, värdesätta det och förkunna det. Och be att även i de mörkaste stunderna… Nej, särskilt i de mörkaste stunderna kommer det att lysa desto starkare i våra hjärtan, och att andra kan se det och komma till tro på det, de med.

Categories Uncategorized
%d bloggers like this:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close